Gott slut!

Men vad tiden går...! Urusel har jag varit på att uppdatera om våra förehavanden och nej att det är mest vardag är ingen fullgod ursäkt. Dator har jag och bredband med och jag borde ta mig tid att plottra ner lite vad som hänt med barnen och mig men icke det...! Så får det kanske lov att vara också ...för en tid men jag saknar bloggandet, "dag"boken med små uppdateringar om vår vardag från smått till smått...

Finns det något sätt jag kan sammanfatta det senaste halvåret...? Inte direkt. :]

Anton har blivit stor 8 åring och Erins är alltid på tok för stor...! ;) Hennes läs- och skrivutveckling har rent ut sagt exploderat. Antons första tid i skolan har varit motig med diverse oroligheter i klassen men, jag tror och hoppas att det är bakom dem nu! Bara den korta tid sen fröken lämnade klassen i slutet av november har jag upplevt en gladare med kille med bättre självförtroende och förståelse över vad han ska göra i och varför han behöver skolan. Nu blir det visst en ny fröken i slutet på februari för klassen och hon får slutet på terminen på sig att visa vad hon går för - fler "försök" får inte skolan. Lyckas de inte tända hans lust att lära byter vi skola till nästa höst ...men! jag tar inte ut några tråkigheter i förskott. Nu tror vi på en ljusare, gladare, skolgång för Anton.

Vi var på charterresa till Gran Canaria i oktober. Heeeelt underbart att bara poolchilla och lapa sol hela dagarna långa. Har aldrig varit värst lockad av sådana semestrar tidigare men OJ vad vi behövde det...! :) Åkte tillsammans med storasyster + familj och mommo. Gott, gott, gott, vad det trots att familjen P drabbades av sjukdom - rätt säker på att även de var nöjda med semestern.

Mer då? Ja-a... jag pluggar och står i. Två tentor i slutet på veckan här... vfu gjord och mycket upplevt och lärt därifrån och fortsatt ivrig framåt i studierna. :)
...sen har jag lyckats slå hjärtat mitt blåslaget i omgångar också här i höst men men ...kanske lär jag mig något av det på vägen? Vi håller tummarna för det... Försöker vara medveten om att hjärtat läker mellan omgångarna det får och faktiskt är min oro om att bli stående kvar alldeles alena rätt ogrundad ...för intressenter finns om jag bara vågar. :)
...och jag vågar.